Det känns som att jag bor på Konstnärsvägen 14 nu för tiden. Jag är som en robot som följer bestämda tider och utför samma uppgifter, trygga rutiner men det kliar under skinnet och jag vill inte vara där jag är. Jag vill slå mig fri från det jag inte ville bli när jag var yngre. När jag såg en ung ledsagare/boendeassistent tänkte jag med ett skratt att en sån blir jag aldrig. Så fel man har när man knappt hunnit börja leva sitt långa liv. Men jag kan inte klanka ner på det jag har just nu, för de människor jag jobbar med har givit mig så mycket att jag uppskattar de små sakerna lite mer än de stora. Jag vet nästan vad jag vill göra med mitt liv, det ligger bara inte framför mig än. Men jag vet att snart börjar jag gå på stigen som leder mig till en större väg mot en av många drömmar. Så länge jag inte låter väntan göra att vissa saker rinner ut i sanden. Jag måste ta tag i det som ger mig snabbare hjärtslag. Vissa drömmar måste stanna inombords medan andra mer "realistiska" får ta plats för att förverkligas.
Veckans mest repeterade låt: B2ST - MysteryVeckans dramaserie: You're BeautifulVeckans realityserie: MTV - B2ST Almighty Veckans ut-lyssnade bok: Sookie Stackhouse mysteries - Club DeadVeckans mest väntade avsnitt: I got a right to sing the blues (True Blood)Veckans överraskning: Taras kupp mot Franklin MottVeckans sämsta dag: Måndag (riktigt sjuk arbetsdag)
Veckans bästa dag: Tisdag (om jag minns rätt)Veckans mest spelade spel: HarpanVeckans (om inte månadens) mest regelbundna besök: Sookie och Bill, våra sommarkottar (de kommer varje kväll efter kl.19 för lite krubb)
