Blogger har krånglat hela dagen så jag har inte kunnat skriva några inlägg.
Detoxkuren dag två har gått ungefär lika som igår, mycket vatten = många toalettbesök. Var ute och sprang imorse också, men gud så trött jag var, hade nog inte riktigt hunnit vakna till liv när jag tog mig utanför dörren. Efter det blev det den äckliga true blood blandningen, sen hopp in i duschen och efter det en underbar smoothie. Morgnarna känns bra när jag får börja de såhär.
Åkte in till skolan för att hämta min tenta så att jag vet vad jag inte gjorde bra ifrån mig på så att jag vet vad jag ska plugga (mer) på till omtentan. Var säkert inne i stan max 40 min, snyggt av mig va ;P
Nu över till någ
ot helt annat.Jag älskar musik, vem gör inte det? Alla relaterar olika till fenomenet och alla gillar inte samma sound. För mig har jag alltid dragits till musik från andra breddgrader på ett språk jag aldrig riktigt har förstått. Först var det japansk rock som höll mig fast, sen blev det lite koreansk rock, efter det blev det thailändsk rock och nu har jag landat på turkisk mark. Jag sitter nämligen och förälskar mig mer och mer i maNga's
(ja, ni vet det där turkiska rockbandet som kom 2:a i Eurovision 2009) album
Şehr-i Hüzün från 2009. Ja, Turkiet har ju faktiskt mer än bara popnissen Tarkan att erbjuda.
Som redan nämnt dras jag till musik från en annan värld. Det spelar ingen roll vilket språk de sjunger på eller vart de kommer ifrån, eller om jag inte förstår ett enda ord av vad sjunger för den delen. Det gör mig ingenting, för vet ni vad, man behöver inte förstå musiken för att känna den i själen.
Det är inte bara den här skivan som har fånga min uppmärksamhet utan även bandets sångare Ferman Akgül. Han må vara 31, but dang you know what I think 'bout men over 30 ;)
Hur som helst, jag rekommenderar verkligen
Şehr-i Hüzün, den är heeeelt underbar. Alla låtar är på turkiska och de har lite Linkin Park feeling över sig, med skivor som "scratchar", "Mike Shinoda rapp" och ja, Linkin Park fans fattar vad jag menar. Det som får maNga att stå ut är att de blandar det här soundet med orientaliska instrument, och tillsammans med Fermans röst blir det hela väldigt väldigt vackert.
Alla låtarna på skivan är bra, men den här är en av favoriterna,
Cevapsız Sorular (live) (
Cevapsız Sorular betyder på svenska
Obesvarade frågor)
Suddenly the moon stopped lighting
And you've changed so much
By assumming what has been lived has never lived
By assumming what has been said has never said
Resten av texten hittar ni
här- Bbyoung
En evig Eurovision favorit, Roel Felius. Jag kommer ihåg att texten var tillägnad någon som bara kunde uttrycka sina känslor med ögonen, det var väldigt vackert. Första bilden, såhär såg han ut när jag föll för honom. De två andra bilderna, såhär ser han ut idag. Mjau!
Det blir spännande ikväll. Jag ser verkligen, verkligen fram emot det. Jag har tre nummer jag verkligen hoppas ska ta sig till toppen, om inte alla så i alla fall ett av de, atleast!
som summerar alla kapitlen vilket är väldigt bra eftersom jag ibland inte förstår allt som händer i Pip's värld. Sen ska jag titta på filmen, svartvit från -46 ... interesting, så kanske jag förstår boken ännu mer. På onsdag är det seminarie på boken, får se vad det ska snackas om då.
Gud, jag måste bara få slänga in den här innan jag går till sängs. Oh my G. Det är maNga's senaste singel från förra året, Fly to stay alive (live & akustisk). Helt underbar! Jag vet dock inte vad som är grejen med Fermans gangsta/stuck in prison skjorta men men, han är så sjukt söt i det där håret att han blir förlåten.
Blogger har krånglat hela dagen så jag har inte kunnat skriva några inlägg.
ot helt annat.
Joggingturen avklarad för ungefär en halvtimme sen, sitter framför det absolut första Morden i Midsomer avsnittet och dricker min underbara frukostsmoothie. Har hunnit klunkat i mig dagens true blood (detox) också och kan konstatera att det lilla den smakade var INTE gott. Nu återstår det bara att få i mig vatten i den här gamla FANTA flaskan.