True Blood

Kvällens avsnitt, Time Bomb, tusan blir ju nästan lite rörd.
Jag kan inte få nog av den där 2000 åriga vampyren.
Klicka här för öppningsscenen. I lööööved it!
Godrics sanna natur kom verkligen fram denna gång, hur omtänksam och kärleksfull han är.
Att han inte vill döda människor utan vill leva sida vid sida med de.
Hans vackra inre bara stålar.

Min favorit scen HÄR , spola fram ca. 1 min, för att komma till Godric.
Nu kanske ni kommer förstå varför jag älskar hans karaktär.

Och kärleken mellan skaparen och hans/hennes skapelse är oslagbar.
I alla fall när det kommer till Eric och Godric.
Ännu en gång, Allan Hyde är en grym skådespelare.

Godric: (to a simpering Eric) You are a fool for sending humans after me.
Eric: I am not leaving your side.

Steve: Jesus will protect me.
Godric: I am actually older than your Jesus. I wish I could have known him but I missed it.

(yeah! officially kicking revs butt!)

Dagens överraskning; tänk att Jason Stackhouse kunde vara en sån hjälte, med inget annat än en painball pistol i handen.

Tusan va jag blev hungrig på pizza! ÅH!

Griiiiiiimt

Gud! Jesus! Skapare! Jehova!
Vilken gryyyyyym nyhet! Nästa år kommer en fjärde Underworld film!
Whop, whop! Äntligen lite mer av Michael Sheen som Lucian. Me likey, like.
Dock är inte allt spiksäkert om vilka som ska spela i rullen, men själva rullen är i alla fall spikad.

Tjohej, nu ska jag skriva vidare medan snön dalar i bakgrunden.

Barndom

Sitter och tittar på Åsa-Nisse bland grevar och baroner på tv4film, jag ÄLSKAR Åsa-Nisse!
Skådespelarna hade så fina röster på den tiden, de klingar så vackert.

Sen kom jag helt plötsligt att tänka på Mästerdetektiv Blomqvist.
Tusan va jag var dö-kär i Anders! Han var den snyggaste av de alla minns jag.
Och jag tyckte att Eva-Lotta var så sjukt modig.
Ser nu hur lik Kalle Blomqvist är Harry Potter, herregud va roligt!

Sova

I love this song: Iyaz's; Bulletproof

Men jag ska somna till Charice ft. Iyaz - Pyramid
Kommer ihåg när jag såg henne på Oprah första gången, hon var mini-miny tiny.
Charice har en fantastisk röst, hon kan ta i så mycket mer än hon gör i Pyramid.

- Nighty night

Ballads defeat (utkast)

Ballads legs gave up underneath him and he slowly fell to the ground. The sand whirled around his body in the small paddoc. He rolled over to the side and layed his head on the ground. He slowly shut his eyes with a dull snort. He heard the voices around him but he didn't know what they said. He'd never understood the two-legged animals who hurt him so badly. He couldn't remember trying to take over their family like they had with his. Images of sons and daughters flashed by in his head. Beautiful, horrible, incomprehensible images pierced through his bleeding heart. Like any other leaderstallion he hated the weakness that clutched him, that forced him to surrender and prevented him from standing on his feet, to be able to fence against the two-legged. He wanted to escape from what ever held him prisoner. Never before had he felt such hatred like he did now. He breathed heavy, the nostrils flashed red. Oh, how he longed for his family. He could give so smuch to see their faces again, like the familyfather he was. He saw the love of his life before him, Novella, the little light brown leadermare who had followed him through snowstorms when everyone else doubted, who had kept the curage when the dark was heavy. He opened his big hazelbrown eyes and neighed a high-pitched neigh in illusion that she would be there with him. Bravely he tried to get up from the ground but once again the legs collapsed underneath him and he crashed back to the sand. The defeat hit him in the face, the frustration screamed in his fragile body. He didn't want to lose what he was, strong and unbeatable. But the loneliness made itself reminded and he hated it.

Buckskin ranch

As my eyes flickered I saw them pass me by one at a time, quick yet graceful, like the legends they would be remembered as. And through centuries of generations they had conquered these lands, father to son, like a king passing down his crown to the prince and the prince would rule the kingdom. But as Freedom Fighter watched his kingdom fall apart he had no son to pass it on to, no next generation to leave behind to roam free along side cousins and enemies. Still he was not frightened and as the king he was he would not let them have him. No one would be allowed to put chains around his neck. He would stand tall til the last breathe.


Just nu: Westlife - What about now

Eclipse/ Black Cloud

Julias Jones ska spela Leah Clearwater i Eclipse.
Jag har vetat det ett tag men inte brytt mig så mycket om det förrän idag när jag upptäckte att hon spelade my beloved Eddie Spears's kärleksintresse i filmen Black Cloud. Jag har sett några få, korta klipp av filmen på youtube, som denna; när Black Cloud (Eddie) fångar in den gyllene mustangen. Klipp här
Jag vill väldigt gärna se hela Black Cloud, men den går bara att få tag på via Amazon.com, den är dock inte dyr så jag ska väl ta och köpa den försjuttsingen! Den har det mesta jag gillar; boxning, native americans (men ;) ), vildhästar etc. Sen skadar det heller inte att en av världens bästa countrysångare, Tim McGraw, är med. Me likey like!

Drömmande;
Om min Buckskin ranch skulle publiceras och senare bli film (which I definitly wish), tänker jag mig, ända sen jag började skriva på sagan, att Eddie Spears skulle spela Elan. Tiden går för fort och Eddie börjar närma sig trettio, jag måste skynda skynda Greta!


Just nu: Robert Mirabal -Holding up the sky