Dogtown - a home between homes

Igår kväll satte vi oss ner i soffan ett tag för att pusta ut. Vi slog på tv:n, zappade livlöst runt och stannade på National Geographic där vi lärde känna hundfristaden Dogtown som specificerar sig på att ta hand om och rehabiliterar skadade och herrlösa hundar.

I gårdagens avsnitt fick Dogtown in en last med 22 kamphundar som alla hade räddats från den föredetta NLF quarterbacken Michael Vicks ägor. (Detta skedde 2007 och Vick blev åtalad för brottet, fick 21 månaders fängelse. Wow.... not Han hade 47 kamphundar på sina ägor, de värsta fallen, 22 st skickades till Dogtown)
Några av de var personligheten Denzel, som utan större synliga ärr var en väldigt kärleksfull och glad hund - dock visade det sig att han bar på en dödlig sjukdom som sätter sig i blodet och som heller inte går att bota.


En annan karaktär var den extremt blyge unghunden Cherry, som inte litade på något eller någon. Dogtowns manager John Garcia chansade på att Cherry använts som den svagare motståndaren när championhundar skulle träna inför sina kommande matcher. Han var med andra ord de andras ofrivillige slagpåse.



Så kommer vi till min mammas favorit, tiken Georgia. Hon anlände till fristaden med kortklippta öron, hennes svans var avbruten, hennes ansikte var fyllt av ärr och hon hade utan tvekan fött för många valpkullar, men framförallt var hon tandlös. John Garcia, som bestämt sig för att specialisera sig på Georgia fick det konstaterat av en veterinär att en annan veterinär dragit ut tänderna på henne för att hon inte skulle kunna bita hannarna som hon tvingades paras med.
Trots hennes hemska bakgrund var hon en underbar hund och hennes ohejdbara kärlek till John och livet självt fick hjärtat att hoppa till många gånger.
Kolla in detta klipp John Garcia och Georgia intervju

Med tiden kommer alla de hundratals hundarna på Dogtown så småningom kunna adopteras till rätta familjer och hundälskande människor.

Fler bilder på Georgia med bla. John Garcia. Är inte hennes ögon de vackraste du sett?