Är vi inte alla på något sätt uppslukade av sommarens (sommar? doesn't feel like it) fotbolls EM. De som annars inte följer fotboll börjar smygtitta och finna lyckan in att titta ;D I know you do.Själv älskade jag till en början men måste erkänn att nu (hjälp!) känner jag inte att det är lika kul längre, det är nästan tröttsamt att titta på fotboll varje dag. 3-4 ggr i veckan räcker väl för mig.
Sen är det så sorgligt nu att så många lag slagits ut från mästerskapet. För mycket ögongodis som försvinner från min ruta. Det är inte lätt. Har hållit stenhårt på Danmark men det gick ju inte hela vägen. Måste tillägga att jag faktiskt tycker att Spaniens spel är lite... hmm.. blasé (?) de ser ut som vilsna höns. Det enda som gör mig nöjd är varenda gång det blir spansk hörna, close up on mister Hernandez.
Ay ay, jag ska sluta låta er kliva in i min flummiga fotbollsvärld. När hösten kommer i Barcelona måste jag lyckas gå på i alla fall en match! Jag ska hitta någon student som ville gå med mig! Wait and see.
Hur som helst, på tal om lag och spelare som lämnar mästerskapet nu när det börjar dra ihop sig till semifinaler och annat. One name, one man, uj uj, Niko Kranjcar. Why God, why you could not let Croatia go to the semifinals? Why?
Om ni vill veta vilka länder jag hejar på förutom Spanien, så är det Balotellis Italien och Mario Gomez Tyskland. Fortfarande lite ledsen i ögat över att Danmark inte klarade sig vidare, jag fick adrenalinkickar av deras spel!
Om Portugal vinner allt så dör jag. Låt inte Christina vinna allting. Jag säger som min icke fotbollskunniga kollega sa i förra veckan "han ser ut som han ska börja gråta hela tiden." Amen!
